Under sommaren 2025 hölls en intervju med Svenska Odlingens Vänner i Helsinge rf:s (Efter det här förkortat som SOV) nyss avgångna ordförande, kammarrådet Mikael Westerback. Intervjun utfördes av Hertonäs gårds sommarpraktikanter, Viivi Heinonen och Casper Widd, och målet med intervjun var att dokumentera Mikael Westerbacks minnen från hans tid som ordförande och vid Hertonäs gård. Inför intervjun hade det förberetts ett tjugotal frågor, varav några berörde Hertonäs gårds park. Under intervjun framkom information om hot och förändringar som Hertonäs gårds park, samt åkrar, har utsatts för genom åren.
Innan vi går in på den modernare historien om Hertonäs gårds park så kan det vara bra att gå igenom parkens bakgrund först. Under 1700-talet ökade intresset för trädgårdsskötsel och planering på prästgårdar och herrgårdar, man började då anlägga symmetriska trädgårdar med prydnads-, och nyttoväxter. Denna trend har även haft sitt inflytande på innehavarna av Hertonäs gård från den tiden och framåt. Vid den gamla huvudbyggnaden invid stranden fanns redan på 1700-talet en trädgård. På en karta från 1769 så framkommer det att en stor kryddgård fanns i en skyddad sluttning ansluten till Herrgården, denna var antagligen avsedd för odling av nytto-grödor, och -växter.
Det finns en osignerad skiss över trädgården vid den gamla karaktärsbyggnaden som antagligen härstammar från Bengt von Spångens tid vid Hertonäs på 1760-talet. I skissen framkommer det symmetriska odlingskvarter och gångar, samt en trädrundel.
(Bildtext: Bild av skiss över Hertonäs gård från 1760-talet, upphovsman okänd. Bilden är tagen från sida 67 i Sigbritt Backmans bok: ”Hertonäs gård – Från säterier till museum” från 2017, bild: Casper Widd 18.8.2025.)
Då Carl Olof Cronstedt återvände till Hertonäs gård på 1810-talet lät han anlägga den nuvarande franska barock-parken vid hans nya huvudbyggnad, bredvid den engelska parken som har sitt ursprung från slutet av 1700-talet då han ägde gården för första gången. Cronstedt beställde även ritningarna på de två lusthusen som finns i Hertonäs gårds park. Lusthusen ritades av Carl Ludvig Engel. Från Engels ritningar framkommer det även att en obelisk var planerad till parken, men den blev aldrig uppförd. Cronstedt hade även planer på att anlägga ett orangeri vid Hertonäs gård. Ritningarna beställdes av Fredrik Blom, men orangeriet byggdes inte.
(Bildtext: (Tavla, S200:F0870, Hertonäs gårds museum fysiska samlingar (I.6 – 10. Cronstedtska samlingen)) Fotografi av Fredrik Bloms ritning av det planerade orangeriet, Bild: Martin Backman, 2021 C.C. B.Y. 4.0. Bilden är hämtad från Svenska Odlingens Vänner i Helsinge rf. (SOV):s Desky, 19.8.2025.)
I och med Cronstedts förändringar har Hertonäs gårds park tagit en liknande form som den ännu har idag. Förändringar har skett och träd och buskar har kommit och gått, men i det stora hela finns parken kvar i en liknande form som under Carl Olof Cronstedts tid vid Hertonäs.
I intervjun med Mikael Westerback framkommer det att Hertonäs gård och Helsingfors stadsstyrelse sedan 1950-talet haft ett avtal om att Helsingfors stad ska sköta om Hertonäs gårds park i utbyte mot att Helsingfors invånare fritt får besöka parken. Detta avtal förnyades på 1990-talet i och med att SOV var missnöjda över hur staden skötte om parken. Efter förnyelsen av avtalet har Helsingfors stad skött bättre om parken, vilket SOV:s styrelse är nöjd över.
på 1990-talet så uppkom ett hot mot Herrgårdens åkermarker. Under 1990-talet hade oljehamnen i Hertonäs stängts ner och Helsingfors stad hade påbörjat projektet att bygga bostadsområden i Hertonäs. Westerback och styrelsen uppfattade att Helsingfors stad agerade ganska hårdhänt då det kom till Hertonäs gårds ägor, bland annat hade de planer på att anlägga en golfbana på den södra åkern, vilket de inte hade någon egentlig rätt till i och med att Hertonäs gårds område är privat mark.
På 2010-talet hade också ett nytt problem uppstått för Helsingfors stad. I och med att trafiken till Sandhamn och Degerö hade ökat på början av 2000-talet, hade Helsingfors stad beslutat att de skulle bredda vägen som går bredvid Hertonäs gård. I och med att de inte kunde ta yta från bostadsområdet på andra sidan av vägen så planerade Helsingfors stad att bredda vägen in mot Hertonäs gårds park, det vill säga riva den del av parken som ligger intill vägen och använda ytan för vägbygget.
SOV motsatte sig självklart detta i och med att de ville bevara parken i sitt 1800-tals skick, föreningen fick även stöd av invånarföreningar, Helsingfors stadsmuseum, Museiverket och parkexperter som också de motsatte sig planen. Bland annat argumenterade Helsingfors stad om att parkens stenmur antagligen var en modern anläggning och därför inte behövdes skyddas, men i och med att föreningen har papper på att muren tillhörande parken är byggd för så pass länge sedan så gick hävdandet om att muren skulle vara modern att motbevisa.
(Bildtext: Fotografi av en bild av muren som skulle tagits bort för vägbredningen, bilden är från en artikel från Hufvudstadsbladet, augusti 2011, Foto Cata Portin. Bilden är tagen från sida 193 i Sigbritt Backmans bok: ”Hertonäs gård – Från säterier till museum” från 2017. (Bild: Casper Widd 18.8.2025.))
I dag, det vill säga år 2025, så står parken fortfarande kvar i sin 1800-tals stil. Parken sköts om, blommor och växter planteras och rensas bort, gångar och gräsmattor underhålls och allt vårdas. Mikael Westerback själv uppger att föreningen (SOV) är mycket nöjda med hur parken upprätthålls.
Litteratur:
Sigbritt Backman 2017, Hertonäs gård – Från säterier till museum
Sidorna: 67 – 69, 72 – 73.
Intervju med Mikael Westerback, f.d. ordförande för Svenska Odlingens Vänner i Helsinge rf. (SOV), 13.8.2025.
Casper Widds lokalhistoriska praktik på Hertonäs gårds museum har finansierats av Svenska kulturfonden.