Gratis inträde med Museikortet!
Följ oss på Youtube!

Vår adress: Borgbyggarvägen 12, 00810 Helsingfors.
Tfn: 040-1526185
E-post: hertonasgard (at) gmail.com

Eller ta kontakt via formuläret nedan! Tack på förhand!

Skriv siffran 9 med bokstäver:

Blogginlägg

Statyn Alexander II i Helsingfors

Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:23

Aleksanteri II:n patsas Helsingissä

Suomen säädyt eivät kokoontuneet 54:ään vuoteen vuoden 1809 Porvoon maapäivien jälkeen. Koko Venäjänmaan Keisari ja Itsevaltias Aleksanteri II oli myös Suomen Suuriruhtinas. Hän kutsui Suomen säädyt koolle valtiopäiville Helsinkiin vuonna 1863. Keisari avasi henkilökohtaisesti valtiopäivät juhlallisesti puheellaan 18. syyskuuta 1863. Puhe ja vuosiluku 1863 on kuvattu Aleksanteri II:n patsaassa Senaatintorilla. Valtiopäivät päättivät, että Suomen laeista ja säädöksistä tulisi tästä lähtien päättää kotimaassa. Valtiopäivät kutsuttiin koolle tasaisin väliajoin. Keisari piti kuitenkin kiinni oikeuksistaan muuttaa perustuslakia tarpeen vaatiessa. Salaneuvos Gabriel Anton Cronstedt ja hänen veljensä, talousministeriön senaattori Carl Olof Cronstedt, osallistuivat valtiopäiviin. Lisätietoa tästä ajasta löytyy Herttoniemen kartanosta. Lue lisää alla!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:14

A Monument in Helsinki Commemorating Alexander II

After the assembly of the land in Porvoo in 1809 the estates of Finland had not been called for to meet in 54 years. The Supreme Emperor Alexander II of Russia was also Grand Duke of Finland. He summoned the estates to a new assembly in Helsinki in 1863. The emperor himself opened the meeting solemnly with a speech 18th September 1863. The speech and the year 1863 are visible on the monument commemorating Alexander II in the Senate Square. At the assembly, the Finnish estates decided that new laws and decrees should be legislated in Finland. The land assembly began to meet regularly. The emperor kept the right of veto for himself regarding the Finnish constitution. Privy councillor Gabriel Anton Cronstedt and his brother, the senator of the economic department Carl Olof Cronstedt, attended the land assembly. More information about this period can be found at Hertonäs manor. Read more below!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:46

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Tuulimylly Täktomista - museoalueemme maamerkki

Herttoniemen kartanon museon alueella oleva puinen tuulimylly seisoo komeasti näköetäisyydessä läheiseltä vilkkaalta  Linnanrakentajantieltä Herttoniemessä. Tuulimylly on siirretty tänne Täktomista vuonna 1922, jolloin päätettiin siirtää myös Knusbackan rakennukset tänne Sipoon Boxista. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:46

The windmill from Täktom - One of the Symbols for our Museum

The wooden windmill at Hertonäs Manor Museum’s area is impressively visible next to the lively road Linnanrakentajantie in Herttoniemi. The windmill was moved here from Täktom in 1922, at the same time when it was decided to start moving the buildings from Knusbacka in Box in Sipoo here too. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:26

Punschbål - skål!

Officerare och viceamiraler, borgare och herrgårdsägare - samt modernt museifolk - har något gemensamt sedan 1700-talet: de har gillat och avnjutit punsch. I Hertonäs gårds museums samlingar finns flera föremål som anknyter till denna guldgula alkoholdryck som nådde vårt land tack vare den globala handeln. Till exempel viceamiral Cronstedts föremål vittnar om att denna dryck var populär i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Läs mer nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:12

Punssiboolia - ja skoolia!

Upseereilla ja vara-amiraaleilla, porvareilla ja kartanonomistajilla - sekä modernilla museoväellä - on jotain yhteistä 1700-luvulta lähtien: olemme kaikki nauttineet punssia. Herttoniemen kartanon museon kokoelmissa on lukuisia esineitä, jotka liittyvät tähän kullankeltaiseen alkoholijuomaan, joka saapui maahamme kansainvälisen kaupan välityksellä. Esimerkiksi vara-amiraali Cronstedtin esineistö kielii tämän juoman suosiosta 1700-luvun lopulla ja 1800-luvun alussa. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 19:08

A Bowl of Punch - Cheers!

Officers and vice admirals, burgers and landowners - as well as the employees in modern museums - all have something in common since the 18th century: we all love the liquor punch. In the collections of Hertonäs manor museum many objects relate to this golden alcohol that reach our country via the global trade. For example several things owned by vice admiral Cronstedt tells about the popularity of this beverage in the late 18th century and early 19th century. Read more below! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
28.03.2021 kl. 18:55

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
08.03.2021 kl. 12:08

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

08.03.2021 kl. 12:08
I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan!

Från början av medeltiden fram till 1809 var Finland en del av Svenska riket. Troligen på 1200-talet strömmade nya bosättare till den finska kusten från Sverige. Den östra rikshalvan integrerades allt mer i riket. I slutet av 1400-talet fanns frälsegods även i Hertonäs. Ordet frälse avleds från ordet “fri”, det vill säga befriat från skatt. 


Den senmedeltida idealkvinnan. Jan Van Eyck: Porträtt av paret Arnolfini, 1400-t. Wikimedia commons.
 

Det finns inte så många källor om Hertonäs från den här tiden. I praktiken levde de medeltida familjerna i byarna och på godsen i Hertonäs som storbönder. I huvudsak idkade man jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Den äldsta bytomten i Hertonäs har troligen legat på södra sidan av nuvarande Montörsparken. Tomterna var troligen bebyggda av boningshus och ekonomibyggnader i trä. Trakten låg nära den Stora strandvägen mellan Åbo och Viborg samt på ett strategiskt ställe där man kunde övervaka sjörutter och vikar.


Montörsparken i Hertonäs, Helsingfors. Foto: Arto Alanenpää, Wikimedia commons.

Husfruns roll i ett storhushåll var främst att bestämma över sysslorna i hemmet, se till att boskapen sköttes och mat lagades åt hela husfolket. I husfolket ingick familjen, möjliga släktingar samt allt tjänstefolk. I mitten av 1400-talet nämns en viss Margareta ha varit hemma från Hertonäs. Hon var möjligen född omkring år 1424. “Margareta i Härtonäs” gifte sig med Sibbobon Lasse i Gästerby och de fick tre barn: Peder Larsson, Erik Larsson och Margareta Larsdotter. Vid den här tiden använde man vanligen inte tillnamn, utan patronymer (faderns namn). “Margareta i Härtonäs” dotter Margareta Larsdotter gifte sig senare med Lars Mattsson i Sarvlax. I slutet av 1400-talet fick Lars frälserätt för sin egendom i Sarvlax och följaktligen blev Margareta från Hertonäs "stammormor" åt ätten Creutz, som ägde Sarvlax gård ända in på 1700-talet. Släkten äger fortfarande Malmgård, som ligger granne med Sarvlax (i nuvarande Pernå). Margareta (Margarete, Greta, Margit, Mariette) var ett allmänt namn i Helsinga på medeltiden  och Sankta Margareta av Antiochia (jungfru och martyr, d. 304) var ett populärt helgon i hela Östersjöområdet under denna tid.


S:ta Margareta av Antiokia, Wikimedia commons.

Ibland anses “Margareta i Härtonäs” ha varit medlem av ätten Jägerhorn. Ätten Jägerhorn bodde i Hertonäs (möjligen) sedan slutet av medeltiden fram till slutet av 1600-talet, varför det kan vara lätt hänt att sammanblanda olika personer som har sagts härstamma från samma område eller by. Det är ändå sannolikt att “Margareta i Härtonäs” inte härstammade från ätten Jägerhorn. Hennes föräldrar är inte kända. Det är ändå möjligt att Margareta har tillhört eliten, eftersom Hertonäs troligen har varit frälsejord redan på medeltiden. 

Hertonäs nämns i källorna första gången år 1405 (ett par decennier före Margaretas troliga födelsetid): en nämndeman i Borgå fögderis räfts- och rättarting kallades “Laurens Hertoghe” möjligen efter sin boplats. Ordet hertige är dock ett vanligt tillnamn på den tiden och avser inte heller alltid “hertige” (kungligheten) - men det kan antyda att det är frågan om en välbergad person, en “vardagens hertige”. Det kan också vara ett namn som är en relikt från kolonisationstiden två århundraden tidigare, då kungligheter som hertigar faktiskt kunde ha varit ledare för kolonisationen. 

Åren 1555-56 omnämns däremot Hertugenäs tydligt som frälsegods tillhörande en Matz Mortenson, herr Karl (kyrkoherden i socknen, som troligen fått sin andel som fadersarv) samt änkan fru Walborg. Vad mer de hade för sig på Gustav Vasas tid, skriver vi om en annan gång.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård - från säterier till museum. SOV: Helsingfors. 
Margareta, i Härtonäs, Geni public profile, (senast sedd 7.3.2020). 
Salminen, Tapio 2015: Medeltiden i Vanda och Helsinga socken. Red. Eva Ahl-Waris, Andreas Koivisto & Tapio Salminen. Vanda stad: Vanda.


 
Eva Ahl-Waris