Free entrance with Museokortti!
Follow us on Youtube!

Address: Linnanrakentajantie 12, FIN-00810 Helsinki.
Phone: +358-40-1526185
E-mail: hertonasgard (at) gmail.com 
Or make contact via the form below! Thank you!
 

Contact

Skriv siffran 10 med bokstäver:

Blog

“Kesä ja pelit” -näyttelyn rakentaminen vuonna 2021

21. tammikuuta 2021 alkoi Helsingin yliopiston järjestämä Museoprojekti-kurssi, jonka tarkoituksena oli perehdyttää opiskelijoita työelämään ja kulttuurityöhön antamalla opiskelijoiden itse tuottaa historiallista teemaa kantava näyttely Herttoniemen kartanon museoon. Kurssin opettajina toimivat yliopistolehtori Derek Fewster ja Herttoniemen kartanon museon intendentti Eva Ahl-Waris. Kurssiin osallistui kahdeksan opiskelijaa historian kandidaattiohjelmasta sekä yksi opiskelija kulttuurin ja kommunikaation maisteriohjelmasta. Seuraavan neljän kuukauden ajan opiskelijat tuottivat 1800-luvun lapsuutta esittelevän näyttelyn “Kesä ja pelit”. Näyttely koostuu fyysisistä leluista ja bookcreator.com -alustalla toteutetusta digitaalisesta näyttelystä . Kesä ja pelit -näyttelyn fyysinen osa on auki yleisölle joka sunnuntai klo 12–14 syyskuun loppuun asti. Lue lisää alla!Läs mera »
Wilhelm Breitenstein
30.05.2021 kl. 08:21

Bygget av utställningen “Sommar och spel” år 2021

Den 21 januari 2021 startade Helsingfors universitet kurs i yrkesliv och kulturjobb ”Museiprojekt- kursen”, som skulle ge studeranden en inblick i arbetet i att skapa en utställning med historiskt tema. I denna kurs skulle studeranden nämligen producera en egen utställning på Hertonäs gårds museum. Kursen leddes av universitetslektor Derek Fewster och Hertonäs gårds museiintendent Eva Ahl-Waris. Deltagarna var åtta studeranden från kandidatprogrammet i historia och en från magisterprogrammet kultur och kommunikation. Under ca fyra månader producerade studerandena utställningen ”Sommar och spel” som handlar om barndom på 1800-talet och består av en fysisk utställning av leksaker och en virtuell utställning på bookcreator.com. Utställningen Sommar och spel är tillgänglig för publik varje söndag från maj till september klockan 12–14. Läs mer nedan!Läs mera »
Wilhelm Breitenstein
30.05.2021 kl. 08:21

Creating the Exhibition “Summer and Games” 2021

The 21st of January 2021 a course on professional work in the cultural sector was started at the University of Helsinki. The idea was to give students a taste of how much work goes into building an exhibition with a historical theme - the students worked on an exhibition of their own at the Herttoniemi manor museum to achieve this goal. The course was led by university lecturer Derek Fewster and the curator of Herttoniemi manor museum, Eva Ahl-Waris, and eight bachelor’s degree students from the historical programme as well as one master’s degree student from the programme of Culture and Communications took part in the course. Over the course of four months they produced “Summer and Games”, an exhibition about 19th century childhood which consists of a physical toy exhibition as well as a virtual one, hosted on the platform bookcreator.com. The physical part of the exhibition is available to the public every Sunday from May until September at 12-14 o’clock. Continue reading below to find out more!Läs mera »
Wilhelm Breitenstein
30.05.2021 kl. 08:21

Topelius & Tarinalyhty (Storylantern) - Classical Tales in a New Setting

#Tarinalyhty (Storylantern) produced a public artwork and mobile game in the park of Hertonäs Manor Museum in 2019-20. This year we continued the co-operation and produced a storytelling project presenting famous stories written by Zachris Topelius. In April and May we worked with students in drama at Snellman-korkeakoulu that created tours in Swedish and Finnish in the park for pupils from the local schools. Read more below!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
13.05.2021 kl. 08:55

Topelius & Tarinalyhty (Sagolyktan) - klassiska sagor i ny inramning

#Tarinalyhty (Sagolyktan) producerade ett publikt konstverk med ett mobilt spel i Hertonäs gårds museums park år 2019-20. I år var det dags att återuppta samarbetet, vilket utmynnade i ett sagoteringsprojekt med topelianskt tema. I april-maj samarbetade vi med Snellman-högskolans dramalinje och höll turer i parken för lokala skolelever på finska och svenska. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
13.05.2021 kl. 08:55

Topelius & Tarinalyhty - klassiset sadut uusin kuosin

#Tarinalyhty tuotti Herttoniemen kartanon museon puistoon yleisöteoksen ja mobiilipelin producerade v. 2019-20. Tänä vuonna halusimme jatkaa yhteistyötä ja tuotettiin satuprojekti Topelius-teemalla. Huhti-toukokuussa teimme yhteistyötä Snellman-korkeakoulun draamalinjan kanssa, ja kierroksia vedettiin puistossa suomeksi ja ruotsiksi paikallisille koululaisille. Lue lisää alla! Läs mera »
Eva Ahl-Waris
13.05.2021 kl. 08:55

Statyn Alexander II i Helsingfors

Efter Borgå lantdag år 1809 hade ständerna i Finland inte sammankallats på 54 år. Kejsare och Självhärskare Alexander II över hela Ryssland var även Storfurste av Finland. Han sammankallade ständerna i Finland till en lantdag i Helsingfors år 1863. Kejsaren öppnade själv högtidligt lantdagen med ett tal den 18 september 1863. Talet och året 1863 har avbildats på statyn Alexander II på Senatstorget. På lantdagen beslöts att de finländska lagarna och förordningarna från och med nu skulle bestämmas i Finland. Lantdagen började även sammanträda regelbundet. Kejsaren behöll dock rätten att själv ändra på grundlagen vid behov. Geheimerådet Gabriel Anton Cronstedt och dennes bror senatorn i ekonomiedepartementet Carl Olof Cronstedt var med på lantdagen. Ytterligare information om denna tid finns på Hertonäs gård. Läs mer nedan!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:23

Aleksanteri II:n patsas Helsingissä

Suomen säädyt eivät kokoontuneet 54:ään vuoteen vuoden 1809 Porvoon maapäivien jälkeen. Koko Venäjänmaan Keisari ja Itsevaltias Aleksanteri II oli myös Suomen Suuriruhtinas. Hän kutsui Suomen säädyt koolle valtiopäiville Helsinkiin vuonna 1863. Keisari avasi henkilökohtaisesti valtiopäivät juhlallisesti puheellaan 18. syyskuuta 1863. Puhe ja vuosiluku 1863 on kuvattu Aleksanteri II:n patsaassa Senaatintorilla. Valtiopäivät päättivät, että Suomen laeista ja säädöksistä tulisi tästä lähtien päättää kotimaassa. Valtiopäivät kutsuttiin koolle tasaisin väliajoin. Keisari piti kuitenkin kiinni oikeuksistaan muuttaa perustuslakia tarpeen vaatiessa. Salaneuvos Gabriel Anton Cronstedt ja hänen veljensä, talousministeriön senaattori Carl Olof Cronstedt, osallistuivat valtiopäiviin. Lisätietoa tästä ajasta löytyy Herttoniemen kartanosta. Lue lisää alla!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:14

A Monument in Helsinki Commemorating Alexander II

After the assembly of the land in Porvoo in 1809 the estates of Finland had not been called for to meet in 54 years. The Supreme Emperor Alexander II of Russia was also Grand Duke of Finland. He summoned the estates to a new assembly in Helsinki in 1863. The emperor himself opened the meeting solemnly with a speech 18th September 1863. The speech and the year 1863 are visible on the monument commemorating Alexander II in the Senate Square. At the assembly, the Finnish estates decided that new laws and decrees should be legislated in Finland. The land assembly began to meet regularly. The emperor kept the right of veto for himself regarding the Finnish constitution. Privy councillor Gabriel Anton Cronstedt and his brother, the senator of the economic department Carl Olof Cronstedt, attended the land assembly. More information about this period can be found at Hertonäs manor. Read more below!Läs mera »
Ralf Palmgren
29.04.2021 kl. 08:46

Väderkvarnen från Täktom - ett landmärke för vårt museiområde

Väderkvarnen i trä på Hertonäs gårds museums område står ståtligt synlig mot den livligt trafikerade Borgbyggarvägen i Hertonäs. Väderkvarnen har flyttats hit från Täktom år 1922, då man också beslöt börja flytta byggnaderna från Knusbacka till området från Box i Sibbo. Läs mer nedan!Läs mera »
Eva Ahl-Waris
09.04.2021 kl. 19:50

Ett medeltida kvinnoöde i Finland: “Margareta i Härtonäs”

08.03.2021 kl. 12:08
I slutet av medeltiden fanns några frälsegods i Helsinge socken (kallad Helsinga vid denna tid), däribland i Hertonäs. Helsinge sockens område har sedermera blivit städerna Helsingfors och Vanda. Frälset kom senare att bilda den så kallade adeln. Bland idel män som kommer från Hertonäs nämns även ibland någon enstaka kvinna. Läs mer om “Margareta i Härtonäs” nedan!

Från början av medeltiden fram till 1809 var Finland en del av Svenska riket. Troligen på 1200-talet strömmade nya bosättare till den finska kusten från Sverige. Den östra rikshalvan integrerades allt mer i riket. I slutet av 1400-talet fanns frälsegods även i Hertonäs. Ordet frälse avleds från ordet “fri”, det vill säga befriat från skatt. 


Den senmedeltida idealkvinnan. Jan Van Eyck: Porträtt av paret Arnolfini, 1400-t. Wikimedia commons.
 

Det finns inte så många källor om Hertonäs från den här tiden. I praktiken levde de medeltida familjerna i byarna och på godsen i Hertonäs som storbönder. I huvudsak idkade man jordbruk, boskapsskötsel och fiske. Den äldsta bytomten i Hertonäs har troligen legat på södra sidan av nuvarande Montörsparken. Tomterna var troligen bebyggda av boningshus och ekonomibyggnader i trä. Trakten låg nära den Stora strandvägen mellan Åbo och Viborg samt på ett strategiskt ställe där man kunde övervaka sjörutter och vikar.


Montörsparken i Hertonäs, Helsingfors. Foto: Arto Alanenpää, Wikimedia commons.

Husfruns roll i ett storhushåll var främst att bestämma över sysslorna i hemmet, se till att boskapen sköttes och mat lagades åt hela husfolket. I husfolket ingick familjen, möjliga släktingar samt allt tjänstefolk. I mitten av 1400-talet nämns en viss Margareta ha varit hemma från Hertonäs. Hon var möjligen född omkring år 1424. “Margareta i Härtonäs” gifte sig med Sibbobon Lasse i Gästerby och de fick tre barn: Peder Larsson, Erik Larsson och Margareta Larsdotter. Vid den här tiden använde man vanligen inte tillnamn, utan patronymer (faderns namn). “Margareta i Härtonäs” dotter Margareta Larsdotter gifte sig senare med Lars Mattsson i Sarvlax. I slutet av 1400-talet fick Lars frälserätt för sin egendom i Sarvlax och följaktligen blev Margareta från Hertonäs "stammormor" åt ätten Creutz, som ägde Sarvlax gård ända in på 1700-talet. Släkten äger fortfarande Malmgård, som ligger granne med Sarvlax (i nuvarande Pernå). Margareta (Margarete, Greta, Margit, Mariette) var ett allmänt namn i Helsinga på medeltiden  och Sankta Margareta av Antiochia (jungfru och martyr, d. 304) var ett populärt helgon i hela Östersjöområdet under denna tid.


S:ta Margareta av Antiokia, Wikimedia commons.

Ibland anses “Margareta i Härtonäs” ha varit medlem av ätten Jägerhorn. Ätten Jägerhorn bodde i Hertonäs (möjligen) sedan slutet av medeltiden fram till slutet av 1600-talet, varför det kan vara lätt hänt att sammanblanda olika personer som har sagts härstamma från samma område eller by. Det är ändå sannolikt att “Margareta i Härtonäs” inte härstammade från ätten Jägerhorn. Hennes föräldrar är inte kända. Det är ändå möjligt att Margareta har tillhört eliten, eftersom Hertonäs troligen har varit frälsejord redan på medeltiden. 

Hertonäs nämns i källorna första gången år 1405 (ett par decennier före Margaretas troliga födelsetid): en nämndeman i Borgå fögderis räfts- och rättarting kallades “Laurens Hertoghe” möjligen efter sin boplats. Ordet hertige är dock ett vanligt tillnamn på den tiden och avser inte heller alltid “hertige” (kungligheten) - men det kan antyda att det är frågan om en välbergad person, en “vardagens hertige”. Det kan också vara ett namn som är en relikt från kolonisationstiden två århundraden tidigare, då kungligheter som hertigar faktiskt kunde ha varit ledare för kolonisationen. 

Åren 1555-56 omnämns däremot Hertugenäs tydligt som frälsegods tillhörande en Matz Mortenson, herr Karl (kyrkoherden i socknen, som troligen fått sin andel som fadersarv) samt änkan fru Walborg. Vad mer de hade för sig på Gustav Vasas tid, skriver vi om en annan gång.

Läs mer i:
Backman, Sigbritt 2016: Hertonäs gård - från säterier till museum. SOV: Helsingfors. 
Margareta, i Härtonäs, Geni public profile, (senast sedd 7.3.2020). 
Salminen, Tapio 2015: Medeltiden i Vanda och Helsinga socken. Red. Eva Ahl-Waris, Andreas Koivisto & Tapio Salminen. Vanda stad: Vanda.


 
Eva Ahl-Waris