Helene Gripenberg - från herrgårdsfru till donator

19.11.2020 kl. 13:58
En av Hertonäs gårds långvariga husfruar var Helene Gripenberg (1851-1932). Hon var född i Uleåborg och utbildad pianolärare från Smola-institutet i S:t Petersburg innan hon slog sig ner i Hertonäs. Hon levde länge, blev 81 år gammal, och strax innan inbördeskriget inleddes tvingades hon bevittna mordet på sin make. Helene Gripenberg testamenterade Hertonäs gård till dess nuvarande ägare, föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge r.f. Läs mer nedan!

Äktenskapet mellan Helene Gripenberg och John Bergbom varade i 35 år. Från denna tidsperiod ur hennes liv har vi få källor. Hennes memoarer, som hon skrev 1931, slutar med att hon i ett stycke nämner att hon återknöt kontakten med sin småkusin och sedan gifte sig med honom. “Dermed fick min verksamhet en annan riktning och mitt liv innehåll och värde.” Hon nämner också att John under deras äktenskap skämde bort henne och gjorde sitt bästa för att jämna vägen för henne efter att hon inträtt i det nya hushållet och blivit herrgårdsfru, en inte helt lätt uppgift som bl.a. krävde stark organisationsförmåga. Paret fick inte några barn, vilket betydde att Hertonäs gård saknade arvinge. Deras lösning på detta var att 1916 testamentera gården till föreningen Svenska Odlingens Vänner i Helsinge, som än idag förvaltar herrgården. 


Helene Bergbom (1851-1932). SOV. 

Helene somnade slutligen in 15 december 1932, men hennes man gick ett våldsamt öde till mötes femton år innan. 1917 var Finland en autonom del av det ryska kejsardömet och matbristen och de politiska oroligheterna hade vuxit sig stora i det pågående världskrigets spår. Arbetarrörelsen hade i Finland liksom i resten av Europa blivit en maktfaktor att räkna med, och klassmotsättningarna mellan arbetarna och deras sympatisörer, de röda, och de vita, som bestod av borgare och bönder, ökade. De två ryska revolutionerna år 1917 orsakade ännu mer instabilitet. Ett av offren under denna oroliga tid, som skulle leda till ett kort men förödande inbördeskrig mellan de röda och vita 27.01-15.05.1918, var Helenes man. 

En novembermorgon satt det gamla paret och åt frukost på andra våningen då några beväpnade rödgardister bröt sig in i herrgården. En ordväxling mellan John och soldaterna slutade med att den gamla mannen sköts och föll ner död. Helene överlevde fysiskt oskadd, och benämnde händelsen endast som “det sista ohyggliga slaget” i sina memoarer. Uppgifterna om händelseförloppet den morgonen kommer istället från Helenes bror Lennart, som beskrivit det skedda i en minnesteckning över John 1931. Enligt honom ska John under ordväxlingen ha lagt händerna i fickorna på morgonrocken, vilket rödgardisterna skulle ha tolkat som att han hade ett vapen som han tänkte avfyra där. Detta fick dem då att skjuta mot honom och döda honom. 


John Bergbom (1850-1917). SOV.

Efter mordet flyttade Helene bort från gården och tillbringade resten av sitt liv på Lotsgatan i Helsingfors. Hennes bror Lennart med fru och barn bodde i samma trappa och hon spenderade de sista åren av sitt liv omgiven av familjen. 

Källor: 
Backman, Sigbritt: Hertonäs gård, från säterier till museum, Helsingfors 2016. 
Bergbom, Helene: Minnen, Familjeupplaga, 1975.  Morand-Löfving, Elisabeth: Kejserlig uppfostran, finländska flickors skolgång vid Smolna-institutet i S:t Petersburg, Helsingfors 2017.