Stenröse från bronsåldern. Foto: EAW 2020.
Cirka en kilometer väster om Hertonäs gård finns ett stenröse, en grav, från bronsåldern i närheten av Skepparvikens busshållplats intill Hertonäs strand och hamn. Röset undersöktes redan år 1886 av J. R. Aspelin, som var den första professorn i arkeologi vid Kejserliga Alexanders-universitetet, nuv. Helsingfors universitet, sedan 1878. Under utgrävningar påträffades kol och man restaurerade röset. Det är ganska stort, cirka 19 x 19 meter och ca 1 m högt. Det fanns också andra rösen i närheten, ett norr om den dåvarande landsvägen (nu i hamnen, men endast några stenar återstår), ett på Skepparberget (som finns kvar) och ett i Thorsnäs. Under utgrävningarna påträffades benflisor, kol och hästtänder som dock inte togs tillvara. Röset undersöktes senare år 1929 av Nils Cleve och Erik Drake. I rapporten finns fina fotografier från området – man ser att det funnits gott om skog här var det nu finns hus, gator och den breda Österleden.
Hurdant var då livet på bronsåldern här? Vi känner inte till så mycket, men man övergick under den här tiden till att begrava människor i stenrösen istället för under flat mark och man övergick även till likbränning. Troligen förändrades människornas världsbild, vilket reflekteras i förändringarna i gravskicket. Legeringen brons uppfanns i Främre Asien ca 3000 f.Kr. och spred sig till Europa. Här började man använda brons ca 1500 f.Kr. Allt tyder på att människor idkade aktiv handel både när och fjärran och hade breda kontaktnät. Bronsåldersrösena byggdes nära stränder och vatten – möjligen var vattnet ett viktigt element både i praktiken och i spirituell mening.
Det finns bronsåldersrösen även på andra håll i Helsingfors, bland annat i Mejlans bakom Barnets Borg (se bilden nedan). Också från röset i Mejlans öppnar sig en ståtlig vy mot havet. Vattnet kanske sågs som en kontaktyta till det övernaturliga. I varje fall förenade havet och ledde till handel och nätverk. Och så var fallet i tusentals år.
Bronsåldersröset i Mejlans. Foto: EAW 2017.
Information om röset på bilden högst upp finns i Museiverkets databas, Kyppi, här. Kom ihåg att alla fornlämningar är fridlysta och får inte förstöras, men nog besökas.
Rapporten från 1929 går att finna i samma databas, här.